Archive for the ‘mat’ Category

Drick mer sojamjölk!

december 9, 2009

En uppdaterad version av det här inlägget finns på

http://gastronomibloggen.wordpress.com/2010/10/08/sojamjolk-reklam

Apelsin-gelé

januari 11, 2009

En uppföljning till gårdagens blogg-inlägg, mer agar-agar-gelé!

De ingredienser som behövs är:

  • 5 gram agar-agar
  • 5 dl apelsinjos
  • 1 matsked socker
  • 1 burk konserverade mandarinklyftor

Koka upp apelsinjosen, släng i socker och agar-agar, vispa i nån minut tills agarn är upplöst, häll i en form, och blanda eventuellt i avrunna och hackade mandarinklyftor.

Ställ i kylen i en timme tills det stelnat.

Skär i bitar.

Färdigt!

Kaffe-gelé

januari 10, 2009

En ganska populär efterrätt i Japan som är mycket lätt att göra.

Det enda som behövs är

  • 5 gram agar-agar
  • 4 teskedar snabbkaffe-pulver
  • 4 matskedar socker
  • 5 dl vatten
Snabbkaffe och agar-agar.

Snabbkaffe och agar-agar.

Koka upp vatten, håll i socker och agar-agar, vispa i någon minut – se till att agarn blir ordentligt upplöst, och sen i med kaffet.

Häll i en kakform och ställ i kylen en timme.

Skär i bitar och servera!

Kort om agar-agar: Gjort på alger, bra till desserter.  Finns i butiker som säljer kinesisk mat, kostar cirka 20 spänn för en stor påse. Det finns även agar i mer lätthanterlig form i butiker som säljer japansk mat, men den kostar mer.

Three-fresh dumpling

december 16, 2008

De flesta butikerna som säljer kinesisk mat har på sistone tagit in degknyten från ett kinesiskt företag som heter ”Synear” – det finns tre sorter, och alla är vegetariska. Eftersom förpackningarna är färgglada och en aning billigare än liknande degknyten så prövade jag förstås.
Det här är den sorts degknyten som kallas jiaozi på kinesiska och gyoza på japanska. Den japanska versionen är dock mer platt än den kinesiska sorten, som är mer bullig.

Sorterna är:

  • Grön, ”three-fresh dumpling”, antagligen ”tre sorters grönsaker”, även om det är lite oklart vilka grönsaker det rör sig om.
  • Röd, ”chive dumpling with soya sheet” – jag är inte säker på vad som menas med ”soya sheet”, men det skulle kunna vara det som heter yuba på japanska – om man kokar sojamjölk på låg värme bildas det som ett skinn högst upp.
  • Blå – shiitake-svamp.
  • Alla sorterna innehåller dock en hel del tuggig svamp (och glutamat).
    Om man jämför de här degknytena med andra i mer japansk stil som man också kan hitta i Stockholm så är de här mer åt det hemlagade hållet,på gott och ont – enklare och mer grovhackad fyllning, tjockare deg som klibbar mer, en aning mer tuggig, tar lite längre tid att laga till.
    En intressant omväxling bland de frysta degknytena i min frys, men jag tror inte att jag kommer att köpa de här igen så länge jag kan hitta andra godare degknyten.
    ”Soya sheet”-varianten var nog den bästa.

    Kvällsmat 081211

    december 11, 2008


    Dagens kvällsmat: Gyoza och pak choi, med Carnegie porter-folköl. Carnegie är Sveriges äldsta och bästa öl (åtminstone starkölsvarianten) – och ser ut att överleva det ökända finansbolaget från samme farbror – skotten och göteborgaren D. Carnegie.

    Porslinsindustri

    november 25, 2008

    En gång i tiden hade vi en stor porslinsindustri i Sverige, som pumpade ut mängder av porslin i det svenska folkhemmet. Mycket av porslinet finns kvar – jag läste att 80% av de svenska hemmen har gammalt Rörstrandsporslin, och liknande siffror torde gälla för de andra porslinsfabrikerna, men den svenska porslinsindustrin är inte längre så livlig. Förmodligen beror det helt enkelt på att det finns billigt importerat porslin att köpa – kanske är det Ikeas fel?

    Zebra-kopp från Gefle. (Bilden lånad från porslinet.nu.)

    Zebra-kopp från Gefle. (Bilden lånad från porslinet.nu.)


    Porslinsfabriken Gefle lades ner 1979.
    Rörstrand köptes upp av finländska Iitala (som även äger flera andra finska och svenska porslins-, glas- och keramikmärken.) För några år sedan beslutade de sig för att flytta produktionen av Rörstrandsporslin till sydostasien för att höja lönsamheten.
    Gustavsberg inger faktiskt en smula hopp – porslinsfabriken är nu i svensk ägo (enligt vad jag läst var det några gamla Gustavsbergsanställda som tog över den), och producerar keramik i Gustavsberg, i den gamla fabriken, till stor del för hand! Men det är förstås inte längre något folkhemsporslin på samma sätt – porslinet säljs nu främst på bourgeoisiebutiker som NK, och man får punga ut med uppemot sex hundralappar för en tekopp. Den numera småskaliga produktionen (20 anställda) förser även en del restauranger med porslin, samt en ivrig japansk exportmarknad.
    Japansk bok om nordiska tekoppar och tefat. Omslaget pryds av en kopp från Gustavsbergs berömda servis Berså.

    Japansk bok om nordiska tekoppar och tefat. Omslaget pryds av en kopp från Gustavsbergs berömda servis Berså.


    Japansk bok om nordiska sockerskålar och gräddkannor.

    Japansk bok om nordiska sockerskålar och gräddkannor.


    Den betydligt storskaligare produktionen av toaletter och andra badrumsgrejer sker också i Gustavsberg, men den delen av företaget är numera tysk.
    Höganäskrus.

    Höganäskrus.


    Den svenska keramikindustrin är också på dekis. Den stora keramikstaden i Sverige har alltid varit Höganäs, där man tillverkat de klassiska Höganäskrusen. Att det inte är så strålande affärer i krusindustrin nuförtiden är inte helt överraskande – hur ofta ställer man in ett krus med sillar i skafferiet eller traskar runt med ett krus brännvin i en svångrem om halsen nuförtiden? Höganäsbolaget såg varthän det barkade, och de är nu en stor multinationell tillverkare av metallpulver. De har hållit liv i krustillverkningen tills nu, och tillverkat krus i mycket liten skala för de hågade och som gåvor till anställda inom koncernen. Krustillverkningen har skett inom det lilla företaget ”Höganäs Saltglaserat” – på senare tid har Höganäs AB lagt ut driften av det företaget på entrepenad. Nyligen kunde man läsa att entrepenören inte lyckades gå med vinst, och lägger ner tillverkningen och sparkar de sammanlagt fyra anställda. Det verkar dock som att hoppet helt inte är helt ute – både Höganäsbolaget och kommunen ser ut att vilja ha kvar en del krustillverkning av historiska skäl.
    Höganäs har också haft en hel del annan keramiktillverkning, de som antagligen är mest kända är ”Höganäs Keramik AB” som faktiskt har varit ganska framgångsrika på senare år, men också de är en del av Iitala-koncernen, och även där har man kommit fram till att lönsamheten blir bättre av en flytt till Asien – Indonesien i det här fallet, ugnen släcktes för bara någon månad sedan.
    Den här utvecklingen finns inte bara i Sverige – England har en stolt tradition av porslinstillverkning, men de flesta gamla företagen har spridits för vinden. Anrika porslinstillverkare som Paragon och Royal Albert köptes upp av Royal Doulton – tillverkningen lades ner och bara märkena och dekorationskatalogerna fanns kvar i viss mån. För några år sedan köptes Royal Doulton upp av Wedgwood, en av få kvarvarande tillverkare. Den större delen av engelskt porslin av fina gamla märken sker nu i Thailand, Indonesien och Malaysia. Wedgwood har flyttat ut mycket produktion, men har kvar en fabrik i England där man åtminstone för något år sedan tillverkade allt porslin märkt Wedgwood, även om man verkar hålla på med neddragningar och flytta alltmer produktion utomlands.
    Frågan är om det är lönsamt i det långa loppet – de som köper exempelvis Rörstrandsporslin är förmodligen ute efter autentiskt Svenskt porslin. Det är inte så överraskande att Rörstrandsporslin fortfarande inte är märkt med ”Made in Thailand”.

    Om man ser österut, på Japan, ser det dock helt annorlunda ut för porslinsindustrin. I de gamla porslins- och keramikstäderna pågår tillverkningen för fullt (åtminstone har jag inte hört eller läst om några problem där.) I keramikstaden Tokoname produceras mängder av tekannor och annan keramik, i porslinsstaden Arita är flera porslinsfabriker i full gång, över hela Japan finns det olika traditionella keramik- och porslinsindustrier som synbarligen inte drabbats av någon kris, samt mängder av fristående hantverkare. Stora delar av det här porslinet och keramiken är dessutom handgjord, av skickliga hantverkare.
    Vad är orsaken till att den japanska keramik- och porslinsindustrin är så levande? Jag skulle gissa att det har att göra med att japaner kanske har en mer utvecklad känsla för tingens estetik, och att även många som har haft det knapert har valt att skaffa sig vackra husgeråd snarare än det absolut billigaste. Det är en ren gissning, utan ordentligt underbyggda fakta.
    Nu kommer en sak som är en gåta för mig: Vad är prisskillnaden mellan
    1. Porslin av ett fint gammalt märke, tillverkad av lågavlönade indonesier, i till stor del automatiserade fabriker.
    2. Porslin tillverkat vid exempelvis Gustavsberg av svenskar, till stor del för hand.
    3. Porslin tillverkat i Japan, noggrant format och målat av skickliga hantverkare som gått i lära i flera år.
    Svaret är: priset är i stort sett detsamma. Mycket märkligt!

    Salladslökpannkakor

    november 1, 2008

    På förpackningen står det ”Frozen Green Onion Pie”, men om man väntar sig att hitta en paj så blir man förvånad när man öppnar den och hittar fem stycken ganska tjocka pannkaksaktiga degplattor.
    Det tar ett par minuter att steka upp en i olja, och blir flottigt och gott. Kryddningen är inte stark, förutom salladslöken finns det bara en mild pepparsmak. På förpackningens baksida tipsas om att man kan rulla in mat i pannkakorna, men jag äter dem gärna utan något annat till.

    Jag skulle kunna köpa det här igen, speciellt som det var rätt billigt.
    Vikt: 500 gram
    Tillverkat i Taiwan.
    Ingredienser: mjöl, vatten, palmolja, salladslök, salt, peppar.

    Palsternacks-yakisoba

    oktober 24, 2008

    Dagens middag, yakisoba på palsternacka och vitkål.
    Det kanske blev lite spartanskt med bara två grönsaker, men gott. Dessutom hade jag en flaska Bernard, antagligen den godaste ölen som finns att få tag på i Sverige.

    Bulldog-sås

    oktober 19, 2008

    Bulldog-sås måste alltid finnas i kylskåpet, tillsammans med Sriracha, ketchup och sojasås! Jag använde just upp det sista i min flaska med deras tonkatsu-sås till en portion rösti. Som tur var hade jag en oöppnad flaska med chuno-såsen hemma, som ses på bilden. Chuno är nog deras bästa produkt.
    Alla deras såsvarianter är japanifierade varianter av Worcestershire-sås. Passar bra både till japanska rätter som yakisoba och okonomiyaki, och till diverse annat!